Arkiv för juni, 2014

Humble brush

Publicerat: 2014-06-29 i Skönhet & hälsa

20140629-170811-61691028.jpg

Innan den här ekologiska tandborsten i bambu trillar ner i brevlådan så har jag inte tänkt på vilket plastberg världens tandborstar måste bilda varje år. En ekologisk tandborste i hållbart bambu (mitt nya favoritmaterial) känns himlabra och när jag borstar tänderna får jag backflashes till när jag backpackade i Thailand för några hundra år sen. Första hyddan jag bodde i. Ja, hyddan. Allt väldigt enkelt och i naturmaterial. Känns bra. Fast också sängen som luktade mögligt för inget nånsin torkade riktigt och fönstren som inte gick att stänga och det privata badrummet som egentligen var en porslinskål i marken och en meterlång slang med kallvatten – allt bakom ett lågt staket.

Fast jag skulle kunna glömma alla de där negativa vibbarna och rida på den där känslan att jag gör något bra för miljön om det inte var för att tandborsten känns så stor. Jag känner mig som ett litet barn som lånat pappas tandborste, eller kanske en jättes.

Jag kommer inte köpa den här tandborsten själv – om de inte börjar göra en mindre variant förstås – då är jag med!

20140629-171855-62335043.jpg

20140629-171854-62334748.jpg

Annonser

20140629-163629-59789629.jpg

En liten, liten ”prova-på” tub med ansiktskräm i Glossyboxen för nån månad sen. För liten för att den skulle lämna ett intryck åt ena eller andra hållet. To bad, vore ju kul om man kunnat skaffa sig en känsla för om jag skulle vilja köpa den eller inte.

Do it yourself!

Publicerat: 2014-06-28 i Böcker, Träning, Välmående

Suktar över Eleikos PT-utbildning men ca 70 000 kr är mycket pengar att slänga ut på ett bräde på en hobby. Delar av mig vill jobba som PT medan andra delar skulle sakna mitt kluriga kontorsjobb. Och så skulle det innebära mindre pengar in, åtminstone tills jag bevisat hur jäkla bra jag är och jag kanske inte blir så jäkla bra – dessutom hatar jag att sälja.

Men jag har redan läst ena boken i kursmaterialet (Forma kroppen och maximera din prestation : om kost och träning på vetenskaplig grund) så varför inte fortsätta läsa hemma i soffan när dessutom två av böckerna handlar om rehab?
En försenad födelsedagspresent till mig själv kan vi kalla det.

Klick, klick – vänta, vänta.

20140628-132128-48088903.jpg

Idag var dagen då jag skulle få spring/gå igen och som jag längtat men som vanligt tog livet en annan vändning än vad jag planerat och jag vaknade upp med halsont. Förr hade jag inte brytt mig om det, det är inte som jag har halsfluss, men att ignorera kroppens signaler är troligtvis vad som fick mig dit jag är (skadad) så istället blir det en promenad.

Nu när jag är ute och går är jag glad att jag valde det säkrare alternativet, vaderna kändes först lite stela och nu har jag konstiga känningar i den bättre höften. Inte smärtan jag brukar få från löpning men i samma region. Oh-o.

Sjukgymnasten har inte ringt tillbaka än och jag hatar att vänta om jag inte känner mig säker på att det är värt det.

Kanske lite sporrande ändå då

Publicerat: 2014-06-27 i Träning

Jag brukar normalt inte använda stegräknare och liknade i vardagen för det brukar inte förändra hur mycket jag rör mig, jag har ju redan mitt ”träningsschema” och rör mig så mycket jag hinner och har lust med utöver det, om det inte är tävling förstås – då vill ju jag vinna! Men nu när jag inte tränar och har satt upp små mål i RunKeepern så känner jag mig lite mer tvingad att gå. Jag menar jag kan ju inte misslyckas med mål som borde vara lätta att fixa.

Som just nu, nu går jag min nya lite längre runda istället för den gamla vanliga fast jag vill hem till glassfikat jag lovat storan. Vi hinner ju fika ändå och annars blir det lite för mycket planerat gående imorrn.

Så trots allt förstår jag att små målsättare som stegräknare och RK kan vara guld för den som har svårt att ta sig för men jag tycker fortfarande att planering är det bästa verktyget när man är yrkesverksam. Vad ska du träna när och vart och vad behöver du ha med dig?

Jag brukar alltid se över min träningsplan för morgondagen på vägen hem (om jag inte transporttränar mig hem då får ju planeringen vänta tills jag är framme) så inte nåt möte dykt upp i sista minuten samma tid som jag ex tänkt köra ett lunchpass. Jag som är den som normalt hämtar på dagis försöker få till träningen innan jobbet eller på väg till jobbet för att minimera riskerna att jag får nån jobbgrej jag måste göra istället eller att jag hittar på nån ursäkt för tårtfika lockar mer klockan två än att pressa mig till max på löpbandet.
Ja, jag får gå upp tidigare.
Nej, jag är ingen morgonpigg jävel.
Planering och prioritering är livets två nycklar.

Drog på mig träningskläderna när jag skulle ut och söva lillfisan. Tänkte att jag brukar vara mer benägen att träna vad som helst bara jag fått på mig träningskläder.

På vägen till spåret gjorde jag lite fotstyrka, gå på hälarna, utsidan och insidan av fötterna och när jag kom fram till spåret gjorde jag lite armhävningar mot en bänk. Men det kändes inte tillräckligt så jag började varva springa och gå var hundrade steg.

Storan ringde och ville till en kompis så jag sprang-gick hem och sprang-gick till kompisen men så vaknade liten så då blev det att gå hem.

Totalt 4,5 km springande/gång och 2,5 km promenerande. Kände att fötterna och knäna inte är vana att springa för de blev lite trötta och nu när jag är ute och går igen känner jag att jag är lite trött och hoppas att det åtminstone delvis beror på att jag inte fått sova så mycket de två sista nätterna.

Det var så jäkla skönt att få springa lite men det jag blev mest glad för är att jag inte har ont. Kanske kan jag spring/gå så här korta sträckor?
Imorrn får jag inte springa nåt och det kommer bli jäkligt jobbigt.

20140626-163352-59632166.jpg

Snart?

Publicerat: 2014-06-25 i Träning, Välmående

Idag ringde den lokala sjukgymnasten tillbaka och förhörde sig lite om mina problem och sa att hon hoppades kunna ringa tillbaka inom några dagar och erbjuda en tid. Hoppas, hoppas, hoppas. Känner att får jag en ny lista med gör och gör inte kanske det här gamla skeppet kan få upp farten igen även om jag inte får leka favoritlekarna.
Tills vidare fortsätter jag att fantisera om intervallpass som lämnar mig kiknandes på golvet.